Solen skiner, vattnet smälter och istapparna ramlar ner. Visst är vi, även om det inte alltid verkar så, på väg mot ännu en sommar. Precis som flyttfåglarna och Janet Frame.
Den nyzeeländska författaren ville inte att Mot ännu en sommar skulle ges ut före efter hennes död. Hon tyckte att den var för personlig. Efter att jag läst först hennes biografi En ängel vid mitt bord och därefter romanen så tror jag att jag förstår jag varför.
Frame har ett personligt och vackert språk, och båda böckerna är i alla fall ytterst läsvärda. Min recension i GP finns här.
Den som inte litar på mig kan istället provläsa inledningen av Mot ännu en sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar