Eld

Apokalypsen kommer närmare


I dagarna utkommer Eld, uppföljningen på den uppmärksammade ungdomsromanen Cirkeln. En fin kombination av fantasy och realistisk svensk vardagstristess, skriver Bella Stenberg.

Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln blev en succé och välförtjänt August-nominerad. Otippat eller självklart – en fantasy för ungdomar fast förankrad i den nedgångna bruksorten Engelsfors.
I första boken började de utvalda – som då inte visste att de var häxor – gymnasiet. I Eld är det dags för andra året. Sommarlovet har gått förbi i ett slags stiltje, men också en onaturlig värmebölja. Som visar sig vara just onaturlig. Apokalypsen närmar sig. Demonerna har blivit starkare, skiljelinjen mellan världarna svagare, magin så närvarande att naturen börjar påverkas. Det är inte alltid lätt för de utvalda – från början var de sju, nu finns bara fem kvar – att skilja på problem skapade av magi och verklighet.

Eld är en fin kombination av fantasy och realistisk svensk vardagstristess och tonårsproblematik. Välskriven och svår att lägga ifrån sig. Såväl äventyret som människorna och relationerna driver berättelsen framåt. De flesta utvecklas och förändras, ibland motvilligt.
Platsen och persongalleriet ger tillfälle att fundera över fördomar och framtidsförutsättningar kring klass och kön, men också över grupptryck och ansvarsfrågor i förhål- landet mellan individ, grupp och samhälle. Författarna visar fortfarande tydliga influenser från Buffy the vampire slayer, men eftersom jag håller den för världens bästa tv-serie klagar jag inte. Att inte bara ha en utvald är ett smart drag – det ger fler att identifiera sig med. Den smarta nörden, den mobbade tjockisen, den slampiga snyggingen, den trasiga alternativa, den osäkra mobbaren – som alla förstås är mer än sina schabloner. Läsaren får komma dem närmare i takt med att de lär känna sig själva bättre.
Däremot hade jag gärna sett lite tydligare återknytning till första boken. Vilka är de fem? De får nästan växa fram på nytt. Samtidigt får jag en känsla av att många kommer att se Eld mer som Linnéas bok (eller vem man har som favorit) än som en gruppskildring.

Men möjligheten till perspektivbyten och gruppens sammansättning är inte bara en av bokens styrkor – ensamma skulle tjejerna aldrig ha klarat sig. Inte nog med att de måste försöka förhindra apokalypsen (och gå i gymnasiet och ha ett kärleksliv) – de har mycket emot sig. Inte bara sina inbördes olikheter och inre tvivel utan även det maktfullkomliga Rådet (med ansvar för magi), gruppstyrda tonåringar och vuxenvärlden. Eld överraskar med ett par oförmodade vändningar: fienden – eller räddaren – är inte alltid den väntade.

LITTERATUR
Eld
Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Rabén & Sjögren

Publicerad i Upsala Nya Tidning 120505.