Wild Child

Krävande, kompakt, kraftfullt

Festivalens fånigaste krock. Och valet är inte enkelt: Mastodon eller Gojira. Band som båda bär den tunga men progressiva fanan högt, som för genren framåt. Men i nuläget är ändå franska Gojira snäppet mer spännande. I Sverige har vi inte haft lika många tillfällen att se dem, de är yngre och från ett i hårdrocksvärlden mer udda land. Att komma in i ett tält med ordentligt tryck framför scenen är också skönt efter den glesa uppslutning som bitvis varit framför de stora scenerna.

Det är svårt att inte tänka på Mastodon när man ser Gojira, men de har ett öppnare uttryck och tydligare inslag av thrash. På en scen av den här storleken (till skillnad från när de nyligen varit förband till Metallica) kommer de helt till sin rätt. Krävande, kompakt, kraftfullt. Kontrollerat kaos. Men också på något sätt omedelbart i sin attack.

De 45 minuterna försvinner fort, och ger mersmak. Inte minst L’enfant sauvage, titellåten från nya plattan som släpps i månadsskiftet.

Metal/prog
Gojira
Close-Up stage, lördag
Bäst: Så unga och så skickliga.
Sämst: Att de spelar samtidigt som Mastodon.
Betyg: ****


Publicerad i Göteborgs-Posten 120616.