Gryningstid

Alldeles strax ska jag vara med i Brunchrapporten i P3 och diskutera Twilight: Breaking Dawn och feminism.
Min recension kommer senare idag att finnas på Kulturdelen, men låt mig redan nu säga att det är den tristaste av filmerna.

Creatures Of The Night

Klichéfylld vampyrserie



"Det var på sommarlovets första dag som Poppy fick veta att hon skulle dö", lyder första meningen i Night world - att lura döden (Bonnier Carlsen). Det som skulle kunnat bli en intressant historia om hur en tonåring hanterar en sådan vetskap blir istället en ytlig och klichéfylld berättelse om kärlek, själsfränder och övernaturliga varelser. Poppys bästa vän och hemliga kärlek visar sig nämligen vara vampyr och den som kan rädda henne. Fast det är förstås förbjudet för en nattens varelse att beblanda sig med människor.
"Av författaren till Vampire Diaries" står det på omslaget, men första boken ger inte någon anledning att läsa L J Smiths nyare serie.

Publicerad i Göteborgs-Posten 110404.

Bloody Kisses

När alla andra redan är halvvägs in på andra säsongen väntar jag med spänning på kvällens SVT-premiär. Konstigt nog har jag faktiskt inte sett True Blood alls (jag räknar inte ett halvt avsnitt dubbat på italienska...)

Boken Dead Until Dark, som teveserien är baserad på, läste jag förra sommaren, och den tillhör de smartare i genren vampyrchicklit. Eller urban fantasy eller vad den nu kallas. Då gjorde jag även en kort intervju med författarinnan Charlaine Harris. Hon gillade inte alls att jag nämnde ordet chicklit i samma andetag som hennes böcker.