Publiken i fokus

Nu släpper vi förstudierapporten

PUBLIKEN I FOKUS

Musiker: Ta reda på vad som händer före och efter din konsert!

Musikarrangör: Här får du veta vad publikutveckling innebär och vad andra arrangörer har för erfarenheter och knep!

Kulturbidragshandläggare: Vi presenterar en helhetsbild som visar hur olika bidragsmottagare – musiker & arrangörer – samverkar i musiklivet!

Kulturpolitiker: Kulturlivet har regionaliserats – här får du veta hur samverkansmodellen inverkar på publikutvecklingen!

2014 lyfte Riksförbundet för Folkmusik och Dans, Svensk Jazz och Kontaktnätet frågan hur vi ska kunna samarbeta kring publikutveckling och locka ny publik till våra arrangörers olika evenemang. I Norge och Danmark har frågan om publikutveckling varit på tapeten ett par år och vi ville ta del av deras kunskap och stämma av deras förståelse av publikutveckling med våra medlemmars praktiska arbete. Med hjälp av Musikverket fick vi möjlighet att engagera musikvetaren och kulturskribenten Bella Stenberg som projektledare och skicka ut henne till sex arrangörer i olika miljöer runtom i Sverige.

Intervjuerna och observationerna från konserterna har skapat titthål in i de fria arrangörernas verklighet. I rapporten förklaras vad publikutveckling innebär i teorin och hur fria arrangörer tänker och arbetar med publik. Eftersom temat är nytt i Sverige har våra tre musikriksförbund skrivit ett kapitel som lyfter fram förslag på hur vårt gemensamma arbete med publikutveckling ska kunna utvecklas och vad som kan stimulera eller störa utvecklingen.

Förstudierapporten kan du hitta här:

www.rfod.se

www.svenskjazz.se

www.kontaktnatet.se

16 april presenterar och diskuterar vi tillsammans med inbjudna gäster förstudien under ett frukostseminarie på Stallet, Stallgatan 7, Stockholm kl. 9.00-10.00 (kaféet öppnar 8.30). Vill du beställa frukost? Skriv till ina.flid@rfod.se

Vill du veta mer? 

Ring eller skriv till Sofia Joons: sofia.joons@rfod.se, 076-4108764

Election Day

Satir och försvar när Estland åter går till val

När det nystartade partiet Ühtne Eesti höll konvent inför valet 2011 i Estland deltog över 7 000 personer. Kampanjen var påkostad och apparaten runt omkring stor: tv-reklam, glansiga valaffischer, en egen hymn.

Men populistiska ”Enhetliga Estland” var inget riktigt parti, utan ett teaterperformance. Ett lyckat sådant, eftersom många, från mannen på gatan till professionella politiker, till sist inte var säkra på om det var äkta eller inte. Experimentteatergruppen NO99 sade sig vilja visa vad som var fel med estnisk politik. Men den stora uppslutningen gör det svårare att avgöra om de nådde målet: var de för trovärdiga, lyssnar inte folket ordentligt eller var de desperata?

Filmer från hela performancet och den vidhängande valskolan, där politiska mekanismer förklaras, finns på Youtube. I Tallinn pratas det fortfarande om ”partiet”.

Så det är kanske inte särskilt konstigt att en estnisk vän saknar humor i svensk politik.

Det är heller inte konstigt att folk skrattade åt före detta utrikesminister Kristiina Ojuland när hon förra året återkom från EU-parlamentet för att starta ett nytt parti – och valde samma partinamn som teaterns, Ühtne Eesti. Det är i och för sig inte första gången mut- och korruptionsanklagade Ojuland visar brist på fingertoppskänsla. Partiet heter numera Rahva Ühtsuse, Folhets Enhet (eller enhetlighet).

Med sådana parlamentariker är det svårt att göra satir, men det hindrar inte NO99. Vid ett senare tillfälle läste de anteckningar från ett fullmäktigemöte: även en rak imitation kan vara provokation och debatterande. I januari konkurrerade valaffischerna om utrymmet i Tallinn med reklam för musikalen Savisaar, döpt efter stadens kontroversielle borgmästare och Centerpartiets ledare. Den handlar om maktmissbruk och skildrar en åldrande kung som gör allt för att behålla sin makt. Sista föreställningen ges i kväll. Recensionerna var blandade, men teatern har fått kritik för namnvalet – det finns ju gott om andra politiker som skulle kunnat namnge föreställningen – så tätt inpå valet.

Dagens val är det sjunde sedan självständigheten 1991. För första gången är försvaret en valfråga – men ändå inte, för alla är överens om ökade anslag. Allt kommer att fortsätta som vanligt (Reformpartiet har suttit i olika regeringskoalitioner sedan 1999), suckade de flesta jag träffade i Tallinn. Men nu tycks de fyra riksdagspartierna kunna få sällskap av två nya, båda EU-skeptiker, nationalkonservativa Estlands Fria Parti och nationalistiska Estlands Konservativa Folkparti. Vissa kalla vindar blåser över hela Europa.

I ett land där psykologisk krigföring blir vardag verkar dock NO99:s musikal inte ha påverkat. Centern ligger som vanligt näst högst eller högst i valundersökningarna – och alla andra partier har förkunnat att de inte heller nu tänker samarbeta med Edgar Savisaar.

Kulturkrönika publicerad i Göteborgs-Posten 150301.