Fem frågor till Snowy Shaw ... hårdrocksmusikern som gör en Halloween-konsert i Sparbankshallen i Varberg imorgon (3 november).
- Folk frågar jämt efter gamla saker, men jag är inte så sugen på att gå bakåt - och man kan inte göra allting. Så jag sammanfattar, gör mina favoriter och drar dit lite gäster, som Michael Denner och Sharlee D’Angelo. En gemensam nämnare för många av banden är att det är lite skräckbetonat, och det blir förstås större betoning på det nu. Jag vill göra något som jag själv hade velat se.
Du har varit med i King Diamond, Mercyful Fate, Dream Evil, Therion, Illwill, Notre Dame, Opera Diabolicus, Dimmu Borgir… och du spelar trummor, bas, sjunger… Är du ovanligt rastlös?
- Det kan man väl säga. Jag brinner extremt mycket - och sedan brinner jag upp… Jag är rastlös, men jag vill gå vidare, göra nya saker. Om det inte roligt längre förstår jag inte varför jag ska stanna kvar heller.
Varför är en effektfull show så viktigt?
- Jag vill ge 100 procent - eller 200. För både öga och öra. Den totala upplevelsen. Det jag fick en kick av, som när jag såg Kiss när jag var sju. Alice Cooper är en husgud. Många imageband är inte så kul musikaliskt, men jag har hela tiden försökt göra bra musik som är kul att titta på. Det går inte att göra pompös operametal och komma ut på scen i urtvättat och joggingbyxor. Det skulle vara lika trist om det hände på Göteborgsoperan.
Firar du Halloween?
- Jag upptäckte Halloween när jag turnerade med King Diamond, och såg haunted houses i New York. Jag visste inte ens vad det var, det fanns inte alls i Sverige då, 1989. Om man gillar Familjen Addams, Scooby Doo… och det är klart man gillar dödskallar och häxor. Det är ju kul. Jag har inget emot att spöka ut mig.
Så, trick or treat?
- Jag vet inte ens vad det går ut på. Men treat, för jag vill gärna ha godis.
Publicerad i Göteborgs-Posten 121102.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar