Intervju med Aaron Stainthorpe

Aaron från My Dying Bride i vip-området på Metaltown.

I vip-området med havsutsikt (nåja) var det lättare att räkna de Göteborgsmusiker som inte var där än de som var där. Ett par utomsocknes stod också att finna.
Mest oväntat var fredagens möte med Aaron Stainthorpe, sångare i deppiga My Dying Bride, som bekände sin kärlek till Volbeat.
– Jo, haha, det är kanske lite oväntat att jag gillar dem. Men fråga mig inte vad låtarna heter, för jag lägger in allt i datorn direkt nuförtiden, berättar han.
– Jag gillar Volbeat, för de överraskade mig. Jag hittade dem på en samling som följde med någon tidning, jag hade inte hört talas om dem innan. När jag lyssnade igenom skivan var de så annorlunda jämfört med de andra. Jag slutade laga min lasagne och undrade ”Vad är detta!?”.
Var det en bra konsert?
– Det var en bra konsert, men jag önskar att jag hade fått se dem på ett mindre ställe.
Imorgon ska ni själva spela på samma stora scen…
– Varje gång en festival bokar oss brukar vi fråga om det finns något tält, och om vi kan få spela där. De sa nej den här gången. Normalt brukar band säga ”Yeah!” till den stora scenen, men vi suckade… Jag hoppas att det regnar! Folk går på festival för att ha kul, och upplevelsen av My Dying Bride är inte allas idé av att ha kul…
Du är inte så bra på att göra reklam för er!
– Well, det är svårt med en stor publik, och ännu värre när den är full och rosabränd. Vi skapar en atmosfär med vår musik, och det är fel atmosfär.
Ska du se något band på lördagen?
– Jag kommer nog mest att sitta på hotellrummet och spy ett par gånger av nervositet. Sedan komma hit och spy någon mer gång innan vi spelar. Men det vore kul att se Marilyn Manson. Jag är inget stort fan, och just därför kan det bli bra.